Jesus and pals

Efter en hård eftermiddag på stan i jakt efter någorlunda tasteful balklänning belönade jag mig själv med en guavasmoothie. Nyttigt värre. Är guava det man blir pigg av? Eller lycklig? Eller kanske både och? Kanske är det någonting man blir både vältränad, harmonisk och intelligent av? Framför allt: Hur ser detta ting ut?

Hann även se klart Bergmans Persona idag. Den var djup och hård. Intim men ändå avlägsen och samtidgt väldigt vacker. Jag sitter och funderar på ifall jag förstått mig på innehållet bättre ifall jag läst psykologi. Det borde vara très obligatoire att läsa psykologi. Jag är nästintill övertygad om att vi förstått varandra bättre då. Tillvalsämnen är inte att förkasta.

Jag blir så trött på Mary J Blige! Råkade se henne på Oprah igår och allt hon snackade om var pain, suffering och typ confidence och try again. Vem är hon? Jesus? Är hon tjejen från ghettot som helt plötsligt ska frälsa hela USA? (Vem är inte från ghettot nu för tiden?) Det största frågetecknet för mig är nog varför hon snackar om pain och hard times hela tiden. Vad är grejen? Har hennes make slagit henne? Blev hon utnyttjad som barn? Har stackaren varit heroinist eller tjatar hon fortfarande om någon gammal pojkvän? Om så är fallet styrker jag i alla fall mina anklagelser med att hennes version av Hate it or Love it var bland det textmässigt pinsammaste jag hört.

Givetvis nickar Oprah förstående till hennes you know?. Måste alla på TV försöka vara miss Moral? Det är nog dags att sluta kolla på pussy-talk shows och återgå till ekoburken.