Imorgon tar jag studenten och det ska jag fira med släkt och vänner minus släkt. Mormor ligger på kardialen och resten bor i nån by nånstans. Chansen att det regnar är enorm men jag vägrar deppa; jag har längtat efter den här dagen enda sedan jag skickade in mina första papper till CSN.Min svensklärare berättade att hon tyckte att Anna B hade genomgått en makaber mognadsprocess under sina tre gymnasieår. Nästan lite synd; när man tänker på det. Jag hade roligt när jag var 16 och livet gick ut på att räkna discostrul och toaknull och vara kär i alla som var minst sex månader äldre än en själv. Jag hade roligt när jag rökte mentolcigg och smidde planer kring hur jag skulle kapa alla mina stora kärlekar. Kan knappt räkna samman hur många gånger jag och Nylander sprungit upp och ner i korridorerna och försökt med allt ifrån miniräknarlån till telefonnummer nedkladdade på gratiskort. Framför allt hade jag roligt när jag lyckades kapa en datornörd med repliken:
"Sugen på lite Excell?"
Jag tror att min annars så väldigt korrekta svensklärare har fel. jag har inte mognat ett dugg. Den egentliga anledningen till att morgondagen är dagen med stort D, är den att jag aldrig nånsin kommer behöva nämna ordet "...gymnasiet" då vi kommit två minuter in i konversationen och jag tvingas svara på frågan "Vad gör DURÅ?". Kort sagt; ökad hångelfrekvens ggr 50.
Ifall jag gråter imorgon är det fejk. Då sker det för att de andra gör det. Har viss tendens att anpassa mig till omgivningen; det har man efter tre år på borgarskolan. Menförfan man ska ju inte klaga, jag valde ju själv. Jag behöver en öl.
2 kommentarer:
Anna, samla dina texter och gå till närmaste förlag nu.
hångelfaktorn för en publicerad författare = en triljon gånger så hög.
Skicka en kommentar